Kaos :/
De senaste dagarna har vänt min framtida planering helt upp och ner.
---> FAN!
Lite kort sammanfattning.
I sommar tar jag studenten, närmare bestämt 5 juni.
Har i ett halvår (ungefär?) varit inställd på att åka till Australien efter studenten,
där min bror befinner sig för tillfället och pluggar tillsammans med sin flickvän.
Har tagit kontakt med worktravelcompany, betalat första avgifterna, fixat nytt pass och är just i färd med att skicka iväg mina visumansökningar när min bror ringer.
Han har lyckats komprimera ihop sitt schema vilket innebär att han slutar i slutet av maj och inte i juli som det var tänkt från början. Helst vill han åka hem så fort som möjligt (förstår honom absolut, han har trots allt varit borta i nästan ett år)... Så när vi pratar är det självklart att han ska åka hem.
Sedan kommer ångesten och paniken...
VAD FAN SKA JAG GÖRA NU?!
Alla mina planer rasar. Är inte min bror där vill jag inte åka längre...
Hade behövt ha någon därnere i början känner jag + att Australien har aldrig varit mitt drömresemål, då hade det nog varit skillnad tror jag?!
Så jag har nu avbokat min resa.
Under dagarna som varit har jag nog tänkt så att det räcker åt hela Sverige.
Vad ska jag göra nu?!
Vad kommer att hända?!
Sommaren?!
Ska jag behöva gå hemma?!
Borde jag åka ändå?!
osv osv...
Vet inte hur många nätter jag spenderat vaken med att bara ligga och tänka och tänka och tänka.
Jag är en ganska planerande människa, har alltid varit det och tycker om att ha kontroll.
Helt plötsligt försvinner allt det där.
Det känns som om någon har dragit bort den lilla plattform jag står på.
vad fan händer nu?!
svar: visst man kanske kan kämpa sig genom livet, man kanske klarar det. men frågan är om det är värt det. LIVET kanske är värt att leva, i vissa fall. men MITT LIV kanske inte är det. varför plågas under en hel livsperiod? vad är meningen med det?
shit va jobbigt de där me resan! jag förstår den där tomheten, lr "paffheten". allt bara försvinner och blir ett tomt håll med ett stort frågetecken i mitten. shit asså.. har du nåra drömmar? nått du skulle vilja göra? en resa, ett jobb lr annat? du kanske skulle åka ändå ti australien?
kram!
Välkommen tillbaka till verkligheten! Kan du inte välja ett annat resmål, eventuellt någonstans dit du vill åka eller drömt om - eller där du känner någon. Då blir ju planerna bara lite ändrade i stället för helt förstörda?
Vännen tidsnog faller nog alla pusselbitar på plats ska du se. När dom gjort det så vet du precis vad du vill.
Jo, det har du rätt i, det känns lite svårt att förstå.
Jag förstår hur du känner. Påsken är väl inte riktigt min högtid heller just nu :/ Jag fick tuggummin och Marie Picassos nya skiva. Så jag behövde heller inte få panik över något godis.
Men ändå saknar jag det såååå mycket! godiset alltså.
Men precis som du säger. Ett steg i taget!
Var det någon vinst på din lott??
Med mig är det väl inte kalas heller direkt.
Jag känner mig så otroligt förvirrad. (Vilket inte är så ovanligt). Det känns som att jag bara kastar bort mitt liv!
Ta hand om dig du också!
Tack för att du finns.
Kramar
Åhh vännen det är bara allmänt kaos hos mig och verkligen upp och ner men det gäller att kämpa vi får aldrig aldrig ge upp, lova mig det!!
Jag tänker på dig och vår promenad såklart haha :) även om jag är usel på att skriva. Men jag hejar på dig vännen!!
Kämparkramar i massor!! :)
Jo, jag hoppas verkligen det.
Även ifall man kanske fortfarande räknar kalorier, så kanske man kan få äta. Jag kanske någon dag äter 2000 kcal /dag. Även ifall det känns väldigt långt borta nu.
Haha, vad sjukt egentligen. Det kommer nog aldrig att hända.
Hur mår du?
Kramar, & kämpa på !
Vad synd att det blev så med resan! Men om det är möjligt kanske du kan resa någon annanstans?
Hoppas det löser sig.
Jo min påsk har fungerat bra! Jag har tagit lite tabletter hela påsk, men snart kommer all ångest tillbaka som tabletterna har stoppat. (Och jag inser att jag ätit osv)
Hur har du haft det i påsk?
Kramar vännen!
*kastar rosa glitter på din vardagsångest*
