Välkommen till min verklighet...

Nu räcker det!
Jag orkar inte, jag vil inte längre.
Nu har jag bestämt mig..!
Demonerna skrattar och tittar på mig.
Varför skulle jag klara det den här gången?!
Jag skiter i er, jag har bestämt mig.
Ingenting är omöjligt!
Det är inte värt det,
jag vill också leva på riktigt,
leva och vara glad!
Ni ska fan inte få någon plats mer.
Yeah, right! Lycka till, du kommer snart lyda oss igen.
Aldrig,
jag vet att det kommer göra ont och att det kommer att ta emot.
MEN jag tänker inte lyssna.
Kanske inte är det bästa sättet egentligen men jag komer göra det på mitt sätt.
För jag tror att jag mår bäst av det och att det hjälper mig mest.
Misslyckade unge! Fattar du inte?! Du klarar det aldrig. Du är för svag, FÖR SVAG!
Du misslyckas jämt, inte en chans att du klarar det nu heller.
Haha, hon tror att hon ska klara det. Så jälva misslyckad!
En gång sa en väldigt betydelsefull person til mig "man får helt enkelt acceptera att de finns där, ingen idé att förneka deras existens så acceptera deras närvaro men ge de inget värde..." 
tack, dina ord värmer...
Jag vet att de finns MEN jag vet att jag kan klara det,
jag Måste klara det,
det finns inga alternativ..!
Ge upp det bara! Du vinner aldrig, du är våran, Våran, VÅRAN!
Tack men jag klarar mig själv nu. Utan er hjälp.
För en gångs skull tror jag att jag faktiskt bestämt mig.
Du misslyckas bara... Inse det! Du klarar ingenting. Du är såå misslyckad, kan inte ens hantera ditt liv!
MISSLYCKADE UNGE! (skratten ekar i huvudet...)
vet ni vad?! Imorgon är det jag som tänker vakna med ett leende på mina läppar!