Välkommen till min verklighet...

Tyst!

Kvällen har varit okej,
kollat lite på "Singing Bee"
Skönt att det finns fler än jag som inte kan sjunga ;)
Nu har resten gått och lagt sig,
även jag hade gjort det.
Tog ungefär fem sekunder innan tankarna kom.
(Trots att jag hade biologiboken + Bob Dylan som skydd)

ÄCKLIG!
FET!
FUL!
VÄRDELÖS!
MISSLYCKAD!
ÄCKLIG!
FET!
FUL!
VÄRDELÖS!
MISSLYCKAD!

Försökte att inte ge tankarna något värde, precis som X sa en gång.
Men jag känner mig så liten.
Det blev istället att jag drog ihop mig mer och mer,
på något sätt känns det bättre att krypa ihop i fosterställning.
(Sover alltid så, hur roligt det än ser ut...
Och krånlgit om man har någon vid sin sida, tro mig)
Men det hjälpte inte.
Rösterna fortsatte.

Önskar att jag kunde somna bara, utan att behöva höra på de.
Hade behövt sömnen nu.
Jag vill också vara stark,
Stark och Lycklig..!

Jag ska försöka igen,
Jag vet att tankarna finns där, men ni ska fan inte få något värde!!!

Kämpa på, tjejen!

Vet du varför tankarna inte ska få något värde? FÖR DE ÄR INTE SANNA, bara fyllda av lögner som hon försöker intala, få dig att tro på.

Dom orden ska inte vara understrukna utan överstrukna. Då får dom sitt rätta värde :)

Du är värd ett extra godmorgon...

Du är värdefull! =)