Iaktta på avstånd
desto säkrare blir jag.
Jag iakttar på avstånd,
hon som borde vara jag.
På något sätt tror jag inte riktigt att jag förstår,
det är inte mig det handlar om.
Känns som om jag iakttar mig själv bara,
det är inte verkligt.
Ju mer jag tänker på mitt liv,
desto säkrare blir jag att det bara är en "dröm".
Det händer inte.
Inte mig.
Det är overkligt på något obeskrivligt sätt.
Idag är världen upp och ner, in och ut
Ha en bra dag hälsar en annan som också iakttar dig på avstånd. Hoppas dina drömmar blir ljusare!
Åhh jag förstår vad du menar jag känner precis så allt är upp och ner fram och tillbaka ena stunden vet jag vad jag vill och andra är jag osäker och tvivlar på att jag någonsin kan klara det!! Damn, att det inte kan vara lättare att det inte är enklare men jag vet jag
måste tro på det och det bara är så att vi ska KLARA DET, det finns inga andra alternativ!! Kämpa på vännen och ge aldrig upp!! Aldrig aldrig aldrig!! Tänker på dig vännen!! Kämparkramar!! :)
Tack för försöket att förklara. Du kommer säkert att kunna börja ta dig ur detta snart och kunna se dig själv med dina egna ögon. Och då menar jag inte heller bara det yttre. Kram.
Oh tack så mycket för din kommentar och ditt stöd.
Det betyder otroligt mycket!
Nej det är hemskt att det finns så många med denna problematik :(
Jag har inte gått någon intensivvård alls faktiskt. Men dom har så kallade intensivveckor på min klinik ibland. Vilket menas att man kör intensivt en vecka. Sen blir allt som vanligt igen.
Dom flesta går den bara en gång. Men det finns dom som går fler. Detta blir nu min andra.
Jag tror på dig också.
Jag finns här!
Kramar
